Mini står sedan innan sommaren hos oss på Brodden.
Tanken var att jag skulle börja träna och tävla med henne, vilket jag har gjort under sommaren och det har känts bra.
Men efterhand som Mini har blivit starkare så krävs det mer och mer av ryttaren. Hon lär sig ju fortfarande hela tiden och det krävs en jäkla teknik för att rida henne.
Du får inte kasa en millimeter i sadeln och man måste stötta henne massor med benen (inte driva utan stötta)
Jag är helt enkelt inte där ännu i min ridning så jag lämnar med varm hand över henne till Monica för närvarande. De trivs väldigt bra tillsammans så Monica kommer utbilda, träna och tävla henne under en längre tid. Mamma och Josse rider fortfarande Mini och det fungerar fint. Det är när det kommer till tävling och att man sätter lite tryck i henne så blir hon en helt annan häst 🙂 Vilket verkligen inte är något negativt utan lite av ett lyxproblem!
Jag känner det absolut inte som ett nederlag att ta ett steg tillbaka snarare tvärtom, jag ser hellre till att ta hjälp i tid. Planen är nog att jag ska börja rida och kanske träna lite med henne i vinter/jul men jag har ingen brådska, jag tycker det är minst lika kul att vara groom 🙂
tusentankarochlitetill 